Bussutflykten har en lång tradition
Fruntimmerssamfundet ordnar varje vår en bussutflykt. I våras blev det inte av eftersom alla bussar var fullbokade. Den årliga bussutflykten fick därför äga rum på hösten den 31 augusti 2024.
Nästa års bussutflykt går av stapeln den 31 maj 2025. Bussarna är redan bokade!
Vi åkte från Österport klockan 09:00 i två bussar. Med på färden var 93 fruntimmer och två manliga busschaufförer som kände sig välsignade i detta trevliga sällskap. Chaufförerna lärde oss att när vi räknar in folk så räknar man de tomma platserna i bussarna.
Under färden berättade Anja för undertecknad att ordföranden Ella Skoglund startade bussutflykterna, någon gång i början av 1970-talet. Det skulle således ha kunnat vara 50-årsjubileum detta år.
Klockan 10:30 körde bussarna in på Bottarvegården. Där fick vi först kaffe med smörgås och liten kaka. Sedan berättade Ing-Marie Tellström om gotländska brudtraditioner.
Gotländska bröllopstraditioner
Ing-Marie ville med sin berättelse bevisa för oss att bröllopstraditionerna var större och mer magnifika förr.
Vi fick se bilder på bröllop från olika tider. Ing-Marie pratade om bröllopsklänningens utveckling. I början av 1900-talet var den svart eftersom man ofta använde sin konfirmationsklänning. De svarta bröllopsklänningarna kunde ha en vit eller röd isättning i urringningen. Den som hade råd sydde en vit klänning särskilt för bröllopet.
Till ett bröllop skulle det tillverkas en transparang. Det var en pappskiva med brudparets namn och bröllopsdatum utskurna och på baksidan fästes silkespapper som lyste igenom.
Varje bröllop krävde ett ”reidut fruntimmar” till kokamor och även skaffare. Skaffarna var serveringspersonalen. De hade ett väldigt sjå med att få folk till borden i salen. Skaffarna använde harskramlor eller tutor för att få folk till bords vilket kunde ta någon timme minst. Folk sprang och gömde sig och ropade ”Ryssen kommar!” när skaffarna kom och skulle hämta dem till bords.
I salen satt brudparet på hedersplatsen, eller ”främlo” som det heter. Främlo är platsen framför spegeln som sitter på väggen mellan de två gavelfönstren. Ju närmare främlo, ju finare folk. Nära främlo satt brudtbonden och brudtöfverskan, som idag kallas toastmaster.
Skaffarna hade kul. Staikstrik var en melodi på fiol, som spelades då steken bars in. Precis när gästerna skulle ta för sig av maten så ryckte skaffarna bort fatet.
På brudvisningen bjöds på söta kringlor, inte salta. All vardagsmat var salt och därför var det söta kringlor eller små söta bullar som man bjöd på.
Ing-Marie fick frågan vilken bröllopstradition hon tyckte var den viktigaste? Det var ingen tvekan när hon svarade att det var spelemännen och spelekvinnorna. De var med hela tiden. De spelade i tåget till kyrkan, i kyrkan, staikstriken till middagen, till polonäsen, på brudvisningen och skulle vara med på bröllopsfotot. Det är den traditionen vi borde hålla vid liv menade Ing-Marie.
Vi tackade Ing-Marie för en väldigt underhållande timme och hon replikerade att det var väldigt roligt att prata för Fruntimmerssamfundet som var en ovanligt engagerad publik.
Ett tips är att titta på Cinema Ciceron Gotland som du hittar på youtube och facebook och instagram. Det är Ing-Maries dotter som gör väldigt underhållande videor om gutamål och gotländska traditioner.
Fruntimmerssamfundet och stiftelsen – hur hänger det ihop?
Efter föreläsningen hade vi medlemsmöte då vi bland annat beslutade rätta till ett tidigare beslut. Vi pratade även om skillnaden mellan Fruntimmerssamfundet och Fruntimmerssamfundets stiftelse.
Fruntimmerssamfundet är en ideell förening med cirka 450 medlemmar som bildades för 200 år sedan.
Fruntimmerssamfundets stiftelse är en annan självständig organisation. Den tillkom efter en gåva från Fruntimmerssamfundet. Fruntimmerssamfundets stiftelse har under åren delat ut miljoner i bidrag och stipendier. Stiftelsen får inte röra själva kapitalet utan bara dela ut avkastningen från kapitalet.
Det finns en styrelse för Fruntimmersamfundet och en styrelse för Fruntimmerssamfundets stiftelse. Ordföranden och kassören i den ideella föreningen Fruntimmerssamfundet är även med i styrelsen för Fruntimmerssamfundets stiftelse. Lätt som en plätt!
Holmhällar
Från Bottarvegården bar det av till Holmhällar för lunch. Vi bjöds på rökt lax, kokt potatis, rivna morötter, ärtor och remouladsås. ”Jag tog så mycket sås så att jag nästan skämdes!” erkände ett av fruntimren (som vill vara anonym). Efter lunch tog många en promenad ner till fiskeläget. Det var en sådan där solig dag då allt var gudomligt stilla och vackert.
Hemfärd med nöd och näppe
Efter lunch meddelade den längsta busschauffören att han blivit magsjuk. Hans chef fick ta sig ut från Visby och byta av. Det var tyvärr trafikstockning i Fide – hur det nu är möjligt – som fördröjde honom något. Vägen hem gick längs kusten via Kättelviken. I Grötlingbo pekade ett av fruntimren på ett flyttblock på en åker. ”Flyttblocket gillar inte doft från brödbak. Så snart stenen känner av doften från brödbak så vänder den sig om. Men det sker alltid så snabbt så det är få som har sett det.” Historien framkallade många skratt i bussen.
Vi anlände till Visby sex minuter sena. Det får nog anses vara godkänt med tanke på den oförutsedda händelsen.
Vid pennan
Catharina Sojde
